Ensam är glupsk
Ibland är det så fantastiskt skönt att bara vara själv. Man får äta vad man vill och man får göra vad man vill. Åkte och handlade idag och planerade in en egen kväll utan något måste. På affären handlade jag mina, för stunden, favoritingredienser.
Karins Lasagne (micromat) ? Check
Coca Cola Zero? Check
Kinapuffar? Check
Grillchips? Check
Aftonbladet och kryssbilaga? Check
Nu började det arta sig. Och det är bara måndag. Men so what?
Jag höll på att julpynta i goda ro, men anade oråd. Hmm det var någon som sprang ut och in i trapphuset hela tiden? Jag kikade ut lite försiktigt, så där bakom gardinen som gamla tanter och nyfikna människor gör. Sådana som jag. Märkligt nog såg det ut som att någon höll på att flytta in! NEJ!!!! Vi som haft det så lugnt och skönt, ensamma i hela huset. Jag slår vad om att det medföljer små terroristungar på köpet också....
Jag sa detta till en kompis i telefon som verkade tro att jag skojade. Men det gjorde jag inte. Små terroristbarn som lever rövare i trapphuset kl 7 en lördagsmorgon är inte önskvärda. Och definitivt inte omtyckta. Som jag förklarat förut, jag kan mycket väl tycka om ungar jag känner och har någon slags relation till. Men rödögda, skrikande, okända små monster? Nej tack.
Jag blir alltid så fundersam över folk som frågar "tycker du om barn?" Vad fan svarar man på det? Tycker du om vuxna? eller något likvärdigt? För ordet barn innefattar ju typ 3 miljarder individer. Inte tusan kan man väl gilla alla dem? Eller?
Och ja, självklart finns det gott om trevliga barn också. De brukar bara inte ha vanan att bosätta sig i samma hus som jag.....
Visst är det härligt med sånna dagar, kände likadant idag, när jag tvättade och hängde fyra maskiner, städade, hämtade bilen från verkstan och gick och jobbade en timme tidigare...
Ja det är synd om dig, det kan vi konstatera =) Men desto mindre synd om mig som slapp göra allt det där =) Du vet väl om att du är fantastisk???? puss
