Zabo is alive!
Inser precis att det var hundra år och några till sen bloggen uppdaterats. Vad hände med tiden? Har i.o.f.s inte haft särskilt mycket tid över för att blogga heller. Man har väl typ...... ett liv? Eller något så enkelt som ett fullspäckat (arbets)liv. Förvisso ska jag väl vara politiskt korrekt och säga att jag är glad över att ha ett jobb. Eller så är jag helt politiskt rabiat och säger att jag helst skulle gå i pension. Typ nu. För vem kan ärligt säga att bde hellre är på jobbet än är ledig hela långa dagen? Förvisso tillstöter en del komplikationer med en pensionering i dagsläget. Jag skulle förmodligen sluta som en pank, socialt inkompetent och alldeles, alldeles vansinnig människa. Kanske får tänka om ändå.....
Vad har då hänt sen sist? Numera huserar vi i huset vid havet, men fantastisk kvällssol på altanen. En ny båt ligger vid bryggan och nästa helg är det midsommar som förhoppningsvis bjuder på fantastiskt väder. Ibland är livet bara så enkelt och så najs. Om bara semestern infann sig omgående skulle allt vara komplett!
Jag nämnde för maken i förbifarten att det vore trevligt med ett potatisland och skörda hemodlade potatisar. I ett DAMP-anfall grävde maken upp ett land där det nu växer morötter, sockerärtor och potatis. Min DAMP-man är den bästa som finns =) Vad skulle jag göra utom honom? Min kära kollega brukar säga att jag skulle dö av vitaminbrist, kvävd under ett diskberg. Förmodligen en högst sannolik (men högst otrevlig) död.
I helgen blir det dop i Sundsvall, lilla kusinbarnet ska döpas och det blir skoj med släktträff. Maken ska på någon LO-kongress (vilket låter dötrist) så jag åker solo. Helgen efter midsommar åker maken till Vitryssland (låter om möjligt än mer deprimerande) så jag måste lära mig köra båten tills dess =) Frågan är om maken törs lära mig? =)
På torsdag kommer eventuellt några kollegor på middagsbesök och jag hoppas att havet och solen visar sig från sin bästa sida. Det är ju liksom inte samma sak att sitta inne och äta när man har så fantastisk utsikt.
Nu ska jag vräka mig i soffan med en packe gräddglass med krokant. Ja - jag kunde ha det sämre =) Eller som en bekant till farsan brukar säga i riktigt sköna stunder - så här ska man ha det när man har det som jävligast. Jag brukar sno det uttrycket ibland, är liksom så klockrent =)
Vad har då hänt sen sist? Numera huserar vi i huset vid havet, men fantastisk kvällssol på altanen. En ny båt ligger vid bryggan och nästa helg är det midsommar som förhoppningsvis bjuder på fantastiskt väder. Ibland är livet bara så enkelt och så najs. Om bara semestern infann sig omgående skulle allt vara komplett!
Jag nämnde för maken i förbifarten att det vore trevligt med ett potatisland och skörda hemodlade potatisar. I ett DAMP-anfall grävde maken upp ett land där det nu växer morötter, sockerärtor och potatis. Min DAMP-man är den bästa som finns =) Vad skulle jag göra utom honom? Min kära kollega brukar säga att jag skulle dö av vitaminbrist, kvävd under ett diskberg. Förmodligen en högst sannolik (men högst otrevlig) död.
I helgen blir det dop i Sundsvall, lilla kusinbarnet ska döpas och det blir skoj med släktträff. Maken ska på någon LO-kongress (vilket låter dötrist) så jag åker solo. Helgen efter midsommar åker maken till Vitryssland (låter om möjligt än mer deprimerande) så jag måste lära mig köra båten tills dess =) Frågan är om maken törs lära mig? =)
På torsdag kommer eventuellt några kollegor på middagsbesök och jag hoppas att havet och solen visar sig från sin bästa sida. Det är ju liksom inte samma sak att sitta inne och äta när man har så fantastisk utsikt.
Nu ska jag vräka mig i soffan med en packe gräddglass med krokant. Ja - jag kunde ha det sämre =) Eller som en bekant till farsan brukar säga i riktigt sköna stunder - så här ska man ha det när man har det som jävligast. Jag brukar sno det uttrycket ibland, är liksom så klockrent =)
