Svältdöden på en armslängd avstånd - tillfälligt
Nu när maken återvänt till hemmet är den värsta faran för svält och skörbjugg avhjälpt. Försökte informera honom att jag inte bör lämnas ensam i långa perioder eftersom dessa faror då uppstår. Maken fnös mest åt mina spekulationer. Han verkar ha full tilltro till min kosthållning, konstigt nog. Iallafall så pass tilltro att han är övertygad om att jag lever då han kommer tillbaka.
Imorgon ska jag på dejt med svägerskan och lillpojken, det ska bli kul. Maken propagerar för att vi ska åka till stugan och städa istället. De som känner mig vet kanske vad jag helst väljer.... Tyvärr har maken fått idén att vi också ska sova över i stugan. Trots att jag varnat honom för polarvindarna som drar in om natten och att det blir svinkallt inne. Men han verkar inte bry sig nämnvärt om detta problem. Kanske beror det på att han inte är lika frusen som jag är? Men men, vi får väl se hur det blir med den saken....
På lördag ska vi på dop vilket jag också ser fram emot. Under kvällen blir det förmodligen grillkväll i syrrans sjöbod. Hoppas bara på hyfsat väder så att vi inte måste sitta inne hela kvällen.
