Jag är tydligen gift med en skoterfjortis....
Till makens stora förtjusning så snöade det idag. Måste säga att jag själv inte är alldeles överförtjust. Förvisso får det gärna snöa. Bara det låter bli att ramla på vägen. Okej?
För ni måste väl hålla med om att det är alldeles överjävligt drygt att köra bil när det är snöigt, halt, moddigt, slaskigt och alla andra upptänkliga stadier snö kan befinna sig i. När man dessutom måste köra 14 mil om dagen hoppar man inte jämfota av glädje när det snöar.
Men maken däremot blir glad som få. Eftersom det betyder att han får umgås med sin käraste av alla maskiner - skotern. Maken har bett till snöguden mest hela vintern om frikostigt snöfall och gnistrande pudersnö. Hur en vuxen man på så kort tid kan förvandlas till en rabiat, hormonstinn fjortis på några minuter övergår mitt förstånd. Visst kan jag också tycka att det är rätt soft att åka skoter en solig marsdag. Men maken har helt andra värderingar än mig. Han ser mest en lycka i att få köra som en galning i en meter puder. Men det lär han ju få vänta ett tag till på iallafall.
Dagen har varit ofantligt slö. Har lyckats avancera från soffan ända hit till datorn. En prestation icke att förakta. Men jag var ju tvungen, chipsen tog slut......
I morgon är det åter till arbetet och hardcore-träning som gäller. Ska försöka snäppa upp tempot lite på vår styrketräning, får se om det går. Kollegan var alldeles till sig i sin skrytsamhet eftersom hon tog 10 kg mer i bänkpress än mig i torsdags. Ska nog ta henne ur den villfarelsen rätt snabbt...
