zabo

Äntligen har jag fått hem mitt skåp! Eller ja, hem och hem…. Det står i brorsans ladugård och väntar på färg.  Men så gott som hemma! Maken bara skakar på huvudet åt mig. När svärfar frågade vad det var för skåp svarade maken bara "Det är hennes projekt, jag ser till att vara så lite inblandad som möjligt" Bäst av allt var att skåpmannen him self inte var närvarande vid försäljningen, det hade han överlåtit på en granne. Tur var väl det, annars hade vi stått kvar där än. Alternativt kommit fram till att vi nog ät släkt om man ser 300 år bakåt i tiden. Eller nått annat likvärdigt uttråkande.

I morgon ska jag på färghandeln och försöka klura ut vad jag kan tänkas behöva. Förmodligen behöver skåpet både slipas och spacklas en del innan det går att måla. Så mycket för min "-det-är-bara-att"-teori. Men men, det lär väl bli färdigt till slut ändå.

Det bästa av allt är att jag räknade ut att jag kan få plats med några tallrikar som jag sett ut. Det nuvarande, gräsligt fula, skåp som vi har sväljer inte så mycket. Men det nya kommer att sluka halva Norrland och lite till. Således också 12 nya tallrikar =) Ännu ett av makens hatobjekt, att jag köper nytt porslin. Men han kan ju inte gnälla nu när jag kan stoppa undan det. Så fungerar min nya teori.

Nu ska vi bege oss till svärföräldrarna och fira svärmors födelsedag. Får se om lilleman är lika pigg idag som igår. Han såg ut att sova rätt skönt i vår säng i går kväll =)

Ja jisses så jäkla komplicerat det kan bli att hämta ett skåp.... Ringde till skåpmannen idag för att bestämma att vi skulle komma vid 13.30 på söndag. Njae så enkelt var det ju inte riktigt.. Nähä? Nä serru han var ju tvungen att jobba på söndag. Och självklart drog han hela sitt körschema för söndagen och vilka tanter som brukar bjuda på kaffe etc etc. Väntat i.o.f.s men gud så tröttsamt. "Det vore ju bra om du kunde komma på lördag, då är jag ledig" Jaha? Men resten av världen då? De kanske har saker för sig på en lördag? *suck* Kom överens om att jag ska ringa imorgon, IGEN, för att bestämma om vi ska komma på måndag eller tisdag istället. Förmodligen får jag nog svaret att vettu, jag har blivit uttagen till att åka med på en expedition till Nordpolen, det vore ju bra om du kunde hämta skåpet på julafton kl 21.00. Eller annan likvärdig, passande storhelgskväll. *snark*

Idag har jag fortsatt på husfrustemat genom att baka, städ och sy gardiner. Undra vad jag håller på att förvandlas till???? Är nästan lite läskigt...... Har försökt råda bot på det ikväll med att ligga på soffan och käka chips. Men jag kom på mig själv att snegla på gardinerna och fundera över om jag inte ska sätta upp dem ikväll ändå.....? Damn!

Imorgon kommer svägerska och svåger med lilleman, svärföräldrar samt min egen högt ärade fader. Planen är att vi ska käka middag tillsammans. Jag pratade med farsans assistent tidigare idag och sa till henne att farsan kan dyka upp när han vill. Kom sen på jag lagt på att det mycket väl kan betyda klockan tio. På morgonen. Alltså innan min primetime på dagarna. Hmmm, hoppas han tar sovmorgon imorgon!

Jag har dessutom bestämt med några kollegor att vi ska börja gymträna på tisdagar. Undra vad fan jag tänkte då?? Jag var t.o.m en av de pådrivande i förslaget. Jag glömde visst bort att jag är latare än vad Maud Olofsson är dum. Och det är inte lite det.... Känner redan nu att träningsvärken inte kommer att vara nådig.... Styrketränade ju en del i yngre år då fotbollsjagandet var min främsta hobby. Förmodligen kommer jag att bli ruskigt besviken på att jag inte tar samma i bänkpress nu som då. Trots att jag vet logiskt sett att man inte direkt bygger muskler av att göra soffliggandet till en konst. Men ändå. Jag har alltid ömt vårdat min egen uppfattning om mig själv som ett muskelknippe. Jag vill inte bli brutalt inkastad i verkligheten. Inte alls. Jag har ju trivts så bra i min lilla illusion…

Kanske kan simulera en inflammation i biceps och på så vis kunna skylla på att det är därför jag inte kan lyfta så tungt som jag sagt??? Hmm det tål att tänkas på....

Idag ringde killen som skulle sälja skåpet till mig. Tydligen var han väldigt pratsjuk för idag har jag fått tagit del av hela hans livshistoria. Var han är född, uppvuxen, vart han har flyttat genom åren, att han ska byte till en etta som ligger i si och så väderstreck, vem som ägt skåpet, vad han haft i det etc etc i all oändlighet. Hallå, jag vill bara köpa skåpet, inte bli castad till "Dåre söker fru" eller något annat likvärdigt, intelligent program Varför skulle jag vara intresserad av ii vilket väderstreck hans lägenhet ligger i? Jag har väl inte svarat på en annons att jag vill flytta in där? Eller.....? *hmmm*

Efter mycket om och men kom han fram till att skåpet inte alls står på den ort som han angivit i annonsen. Varför vet jag inte, det var nog det enda jag inte fick reda på. Och när jag tänker efter fick jag inte veta vad hans morfar hette i mellannamn heller... Men han kände tydligen igen mitt efternamn och erinrade sig att han spelat pingis mot någon med mitt efternamn för 30 år sen. Hur fan man ju orkar lägga energi på att komma ihåg sånt? Jo, det kanske var släkt till mig. Ja, det är ett ovanligt efternamn. Nej, jag känner ingen i släkten som spelar pingis.

Det har tidigare framkommit att skåpet står på tredje våningen utan hiss. När jag fick veta att det dessutom stod på en annan ort blev jag tveksam om jag ens orkade med att hämta det. Då spratt snubben till och lovade att han skulle bära ned det från tredje våningen. Han var också tvungen att berätta hela livshistorian om kompisen som skulle hjälpa till att bära och hur längde de känt varandra. Jag tror han pratade med mig i 20 minuter. Ett samtal som bara skulle handla om ett skåp men jag fick hela "här-är-dit-liv"-grejen på köpet... *suck*

Glädjande nog har min favoritblogg vaknat till liv efter sommaren. Jag har ingen som helst aning om vem som skriver den, bara att det är förbannat rolig. Länken till Tapetorkestern hittar du i vänstra hörnet om du är intresserad. Om jag är sur och på dåligt humör loggar jag alltid in där och vips känns det lite bättre =)

Aj vad jag har ont i axlarna idag! Gårdagens kusinfest började med gokartkörning, vilket förmodligen är skyldig till träningsvärken. Lagen indelades i kusinerna mot respektive och sen körde vi som dårar. Som förväntat kom jag sist, även fast jag tyckte att jag körde rätt bra. *fnys* Dålig förlorare som jag är tog det ett tag innan jag ville prata med någon efter körningen. Som tur var styrde brorsan upp det i finalen och kusinerna avgick med segern!

Därefter åkte vi hem till en av kusinerna och fortsatte trekampen med brännboll. Äntligen en sport som jag kan göra något sånär ifrån mig i! Fast jag kan inte kasta bollar, det är nu bekräftat. Vanligtvis kastar jag helt snett alternativt en meter framför mig, rakt ned i backen. Hmm.... Men jag kan iallafall slå med slagträ, inte alla som kan skryta med den bedriften =)

Efter det så grillade vi och surrade en massa. Därefter var det dags för sista och avgörande tävlingen. Den gick ut på att identifiera olika bilder och klura ut vilken by bilderna var tagna i. Mest diskussioner uppstod om en by verkligen hette si eller så. En by kan ju heta en sak i adressregistret och kallas en helt annan sak här ute i bushen. Resultatet blev iallafall oavgjort i den tredje grenen.

Efter noggrant sammanräknande framgick det att kusinerna avgått med segern! Tur att vi tog ett vinnarkort redan innan brännbollen börjat =) Det beslutades raskt att nästa kusinträff skulle gå av stapeln under vintern hemma hos en annan kusin. Då blir det vinterolympiad med pulkåkning och andra vinteraktiviteter. Respektive erbjöds chansen till revansch då men de såg lite sura ut... =)

Idag var det meningen att jag skulle åka och hämta skåpet jag ska köpa. Men bror var inte riktigt i skick att följa med och hämta något idag. Jag hörde på honom när vi skulle åka hem igår att han inte var riktigt oslirig. Brorsan har ett mycket karakteristiskt skratt när han är berusad. Som ett falsettfniss ungefär. Då förstod jag att det inte skulle bli något skåphämtande idag =) Men men det får väl bli nästa helg istället.

Som befarat så gick det alldeles åt helvete med budgivningen på huset vi ville ha.... Precis när vi bestämt oss frö att lägga ett nytt bud dök det upp nån annan tjomme och la ett högre bud än vad vi tänkt oss. Sen drog det iväg till totala fantasisummor..... Så det blev inget hus för oss. Igen! *morr*

Hade innan sett ut ett skåp som skulle ha passat perfekt i huset som vi var intresserade av. Men nu har jag bestämt mig för att köpa skåpet iallafall. Bara för att få någonting iallafall! Så det blir nog att åka och hämta det till veckan. Om jag får med mig några starka och stabila personer förståss. Det var visst väldigt tungt, står på tredje våningen utan hiss.... Jag börjar förstå varför det var så billigt... Men men, jag tror att det kommer att bli jättefint när jag målat om det! Bror har turligt nog införskaffat en färgspruta som jag skulle få låna. Sen ska det fan målas! Vad var det jag sa om att inreda i förebyggande syfte?

Eftermiddagen och kvällen har spenderats i sällskap med släkten, mycket trevligt! Blev på lite bättre humör trots uteblivet husköp. Smörade lite för svågern så att han skulle följa med och bära ned skåpet åt mig, hoppas det hjälpte =)

Imorgon stundar kusinträff! Ska bli riktigt kul. Syster startade en tradition förra året att varje kusin en gång varje år ska vara värd för en kusinträff. Och nu är det dags igen. Först ska vi köra gokart. Inte min starkaste gren, sist jag körde för 10 år sen kom jag näst sist... Frågan är om jag shapat upp mig något sen dess. Fast det finns väl en ära i att komma etta från slutet också…

*pust suck stön* Har haft världens veldag om vi ska lägga ett till bud på huset eller inte. Jag och maken har frågat varandra hela gårdagen och hela dagen idag "Vad tycker du?" Båda svarade hela tiden "Jag vet inte" så vi kom inte så långt framåt där. Senare under eftermiddagen bestämde jag mig för att jag tycker att vi ska lägga ett till bud. Jag ringde maken och meddelade detta samt påtalade för honom att han inte skulle lyssna på mig om jag började vela igen. Nu har jag bestämt mig. Sen får vi se hur det går om den andra tomten lägger nytt bud han med. I så fall får loppet anses vara kört. Men man kan ju hoppas. Det vore en mycket trevlig födelsedagspresent!

Fast det värsta är att om vi köper huset kommer detta att förvandlas till en kvasi-inredningsblogg. Eftersom jag har typ noll fantasi skulle jag nog bara skriva om allt jag sett eller vill kopiera. Eftersom jag inte skulle kunna komma på något själv. Kanske är lika bra att hyra in en inredningsexpert direkt så blir det gjort? Jag tror att syster skulle lägga in en ansökan om tjänsten. Men som sagt, hus först, inredning sen. Fastän att jag är så knäpp att jag likaväl kunde göra tvärtom. I förebyggande syfte liksom.

Imorgon blir det kalas med syster, bror, farsan och respektive. Brorsan beställde potatisgratäng med kött tills imorgon så jag får väl ta och sno ihop det. Även fast jag trodde att det var födelsedagsbarnet som skulle få välja? Tur att jag och brorsan har samma matsmak =)

Imorse upptäckte jag makens present till mig. Han hade köpt en ny bilstereo och installerat den åt mig. Han är fantastisk. Nu kan jag äntligen lyssna på radio igen. Den förra stereon var helt knäpp, man var tvungen att slå på den för att få den att funka i 5 minuter. Inte bra alls.

Nu ska jag lägga mig och läsa i sängen och bara ta in i medvetandet att jag blivit ett år äldre. Hur tusan gick det till att jag blev så gammal? Jag som trodde att jag alltid skulle vara 5 år och dricka saft med farfar. Eller vara 10 år och alltid kunna gå i mjukisbyxor. Eller alltid vistas i 15-åringens värld där allt går att förändra, bara man kan få alla andra mossiga att inse det. Vid 20 år var helg och fest viktigast, vem brydde sig om måndagar? Eller vid 25, nyutexad och full tilltro till arbetsmarknad och kommande karriär.

Om ett år får jag göra bokslut på vad som är viktigast just då. Förmodligen den senaste inredningsdetaljen eller vem vet, kanske är jag så upplyst och harmonisk att jag inte behöver fundera på världsliga ting? Hmm den som lever får se.

Gah vad jag hatar budgivning.... I morse vaknade jag av ett sms där det stod att en person lagt ett nytt bud på huset vi är intresserade av. Jag ringde mäklaren och la ett bud från oss och hoppades att det skulle bli tyst sen. Men icke... 10 minuter senare har någon annan lagt ett motbud. Rask lägger jag ännu ett bud och hoppas att pajasen ska hålla sig på mattan och låta oss få vårt hus. Men nej då, åh nej. Så bra ska vi inte ha det. Pajasen måste tvunget lägga ett till bud.... Så nu får jag och maken sova på saken och fundera om vi ska lägga ett bud till. Jag vill verkligen ha det där huset... Men det blir ju så dyrt *suck pust stön* Fortsättning följer imorgon.

Lyckades mot bättre vetande hamna på radion idag. I Hallå P3 handlade det om politik och frågan var om man tyckte att dagens ungdomsförbund blivit alltför mesiga. Eftersom jag är intresserad av politik och tycker att de är mesig idag så slog jag en pling. I mitt huvud tänkte jag att de skulle ställa lite frågor om vad man tyckte och varför och sen presentera lite kort i radio ett sammandrag av vad alla tyckte.

När operatören på slutet frågar om de får ringa upp mig för att vara med i programmet svarade jag tydligen ja innan jag ens hunnit tänka efter. Gah! Tänk om jag gör bort mig totalt och säger något überpantat??? Hej och hå, snabbt kan det gå. Satt och lyssnade på repris av programmet på sr.se senare och upptäcker att jag använder ordet ”absolut" i varje mening under hela samtalet! Jag som nästan aldrig säger absolut annars? Tydligen hade jag en mani att säga det minst 25 gånger under 5 minuters samtal..... *suck* Ingen språkbegåvning direkt.... Och jag reflekterar över att jag låter som Maria Wetterstrand på rösten när jag pratar. Eller?

Ännu en dag som svischat iväg utan att man riktigt hann med. Var en arbetsmyra idag och när jag precis tyckte att jag fått in flytet var det dags att avsluta dagen. Sådana dagar är det inte bra att ha den startsträcka som jag har ska jag få tala om. Tjära är ju snudd på en flyktig vätska om man ska jämföra med den gröt jag verkar trampa runt i. Men det kanske bättrar sig det med. Nu gröt - imorgon honung?

Har varit och käkat pizza i solen på en kompis altan idag. Var tvungen att gnugga in det i makens medvetande då han ringde från jobbet. Jag vet - jag är en elak människa. Men jag har iallafall självinsikt om det. Alltid något. Förresten ska han få den halva som blev över, plus en bulle. Så alldeles helt genomond är jag inte.

När jag väl kom hem, sent och rätt trött kom jag på att jag inte duschat än. *snark* Så nu sitter jag och väntar på att håret ska bli någorlunda torrt så att jag kan ramla omkull i sängen. För jag har gjort misstaget förr att gå och lägga mig med blött hår. Gör inte det. Om ni inte gillar svintorufs som stylats med hjälp av elchocker förståss. Det gör inte jag, så det misstaget gör jag inte om.

Min kära kollega försöker få med mig ut och plocka blåbär på onsdag. Nämnda kollega brukar roa sig med att kalla mig för betongunge. Hon kan inte för stå att jag, som är född i värsta bushen av dem alla, inte gillar att springa runt som en annan skogsmulle i skogen. Hon förstår inte heller att jag hellre tar bilen ända fram till stranden istället för att vandra i 5 mil för att komma dit. Jag å andra sidan har svårt at förstå tjusningen med nämnda aktiviteter. Ja, jag är en lat jävel. And darn proud of it. Jag är övertygad om att människan är bekväm av naturen och att jag således är lite mer naturlig än vissa andra.

Men vi får väl se om hon lyckas. Jag föreslog att jag kunde sitta i bilen med fikakorgen och vänta tills de kom tillbaka, men hon svarade inte på det.... Tycker annars att det är mer min stil. Så kan jag duka upp allt smaskigt tills de kommer tillbaka. Är inte det en bra kompromiss?

Hade en mycket trevlig kväll igår med förfest hemma hos oss och utgång på den lokala puben. Hamnade i en rolig och smått märklig diskussion med boysen här hemma under förfesten. Vet inte hur vi kom in på det men det slutade med att vi pratade om tjejers bröst av någon märklig anledning. Hur som helst, roligt hade vi och det var ovanligt mycket folk ute. Puben hade hyrt in ett coverband och vi hade fullt sjå med att utröna vilket kön de olika bandmedlemmarna hade. Hon/han/det som sjöng var förmodligen en kvinna men såg mer ut som en dragqueen. Och han/hon/det som spelade gitarr var nog en man, men kunde lika väl ha varit en maskulin kvinna. Bara basisten var uppenbart man. Om han inte limmat på lösmustasch förståss....

Senare under kvällen upptäckte jag att det fanns en kvinna till på stället som hade exakt likadan klänning som jag. Hur stor är risken när det är typ 150 pers på ett ställe? Tydligen alldeles överväldigande.... Så mycket för den unika känslan. Kvinnan försvann som tur var från dansgolvet så jag slapp dansa bredvid min textila kopia. Frågan är om den var snyggare på henne eller på mig? Hmmmm......

Höll på att skratta ihjäl mig då syrran blev envetet förföljd av en 50-taggare med en eller två whiskey för mycket innanför västen. I slutet av kvällen kom han dragande med ännu en 40-50-taggare som han påstod var hans son. Jo tjena.... Inte fattade de skämt heller så de hängde på ett tag. Men det är väl sånt man får stå ut med på små, lokala pubar. Den s.k. "sonen" hade iallafall vett att skämmas för gubbens påhitt. Han kanske bara hade en whiskey för mycket i sig och således något sånär omdöme. *snark*

Nu har jag suttit och letat bolånekalkyler på nätet så att jag är alldeles vindögd. Hur svårt ska det vara att skapa en sån kalkyl som jag vill hitta? Jag skiter väl i om jag har X eller Y antal kronor kvar efteråt, jag vill veta hur lång amorteringstiden är. Men sånt upplyser de en inte om... Förmodligen betyder det att amorteringstiden är fram till år 2122 eller nått liknande... Inte direkt vad jag letar efter. Så jag får väl söka vidare. Om någon vet av någon bra sida, tipsa mig! I need it!

Var på husvisning igår på eftermiddagen. Och i vanlig ordning blir jag tokförälskad i huset, börjar möblera om i huvudet och fundera över om väggar är bärande eller om de går att riva. Det är som en sjuka som inte går att bota. Konstigt nog var maken inte lika vresigt inställd som han vanligtvis är. Det brukar vara jag som gasar på i hundra knyck och drömmer. Maken är typen som går och muttrar om fukt i källaren och hoppar på golvet för att se om det gungar.

Lite muttrande var han allt igår ändå. Annars hade han inte varit min man, men han verkade faktiskt ganska intresserad av huset. Så om det inte framkommer några otrevligheter efter besiktning och budgivningen inte trissar iväg kan vi kanske, kanske kunna vara husägare inom en snar framtid. Jag ska dansa hus-köpar-dansen ikväll och be till husguden. Får se om det hjälper....

Dagen har annars fördrivits med en båttur till Högbonden där vi fikade och tittade på utsikten. Ikväll blir det partaj på lokala puben, hoppas på att det dyker upp något folk. Nu får maken grilla hamburgare till middag medan jag duschar och byter om till annan skepnad!

Idag lyckades jag med bedriften att låsa ut mig själv, hur fan det nu gick till. Upptäckte problemet då jag var på väg till bilen och inte hittade bilnyckeln. Den låg kvar inne. Jaha, bara at gå in igen och hämta den tänkte jag. Men icke. För jag hade inte heller nyckeln in med mig... Efter ett visst besvär kom jag tillslut in igen och kunde hämta nyckeln.

Igår var en desto trevligare dag! Var uppe i stugan och åt god mat tillsammans med trevliga kollegor. Tur att en av dem var grillkunnig för jag är verkligen inte bra på att grilla kött. Jag kan ordna allt annat runt omkring men just där går jag bet. Det brukar vanligtvis gå på makens ansvar att fixa köttet. Stereotypt, javisst. Men rätt person på rätt plats.

Efter en mycket mysig kväll packade jag ihop grejorna för att åka hem. När jag åker i godan ro kutar ett äckligt hårigt djur ut på vägen. Jag inser snabbt att det är en otäck grävling och att min bil inte kommer att bli alltför vacker om jag kör på fanstyget. Grävlingen skulle väl inte ha blivit så vacker heller och det hade ju faktiskt varit synd om den om den blev mosad. Som tur var hann den undan. Men jag kan nästan svära på att jag körde över svanshåret på hårbollen..... *puh*

Väl hemma berättar maken att kattskrället blivit biten av en orm. Huga! Men svullnaden hade gått ner och katten haltade inte längre så det såg ut som att faran var över. Maken hade googlat på saken där det framgick att exakt 2 katter av 49 dog av ormbett. 2 av 49? Inte 2 av 50, nej nej. Utan just 2 st av 49. Märkligt exakt siffra, undra hur de kommit fram till just den?

Katten såg levande och glad ut i morse så då slipper jag oroa mig över att hon ligger och försmäktar i något hörn någonstans under dagen.

Imorgon är det husvisning, håller tummarna för att det är bra!!

Bloggaktiviteten har inte varit den bästa den här veckan ser jag.... Men i och för sig var det länge sen jag hade en sån upptagen vecka som denna varit. Maken klagade på att jag inte städat då han varit på jobbet. om Som jag skulle städa då det är sol ute? Don´t think so. Sånt kan man göra en annan dag.

Igår var vi på kräftskiva hemma hos svägerskan och svågern. Jag och svägerskan hade fullt upp med att inreda altanen för att den skulle se festlig ut. Tycker att vi lyckades rätt bra i slutändan ändå. Jag kom på den lysande idén att vi skulle göra egna kräfthattar. Det går ju inte att äta kräftor utan hattar ju. Sagt och gjort, jag satte mig i min pysselhörna och började klippa och dona. Men de första hattarna blev inte riktigt bra. Eftersom jag använde vitt papper och inte är särskilt hemma på hattmakande såg resultatet ut som något Ku Klux Klanmöte istället....

Så kunde vi ju inte ha det utan jag fick tänka om. Som tur var är svägerskan förskolelärare så hon undervisade mig hur man gör snygga hattar. Till slut blev de väl ändå rätt okej. Synd bara att snöret under hakan kliade så förbaskat!

Svägerskan är gammal pingisspelare och hon hade grävt fram ett gammalt mini-pingisbord som vi spelade på under kvällen. Då vi var fler deltagare än pingisracketar fick vi uppfinna något som kunde likna racketar. Det blev en stekspade (användaren fick det självklara namnet stekaren!), några CD-skivor, en tårtspade och ett burklock. Det gick förvånansvärt bra att spela med dessa icke-racketar! Jag är ju i vanlig ordning helkass på pingis så jag åkte snabbt ut. Gillar inte sporter med små bollar... =)

Kvällen var dock mycket trevlig och vi kunde sitta ute på altanen hela kvällen vilket var mycket skönt! Tack alla för en fantastisk kväll!!

Vilken nyttig helg det här blev då... Pizza i fredags, grillat med beasås igår, bakad potatis med röra idag. Plus en mängd med godis och chips. Bådar inte bra detta, måste ägna dagen åt detox imorgon tror jag...

Idag har det inte hänt särskilt mycket, har mest legat på soffan efter utekväll igår. Hade en fantastiskt rolig kväll igår med grillning och fest med kompisar. Som vanligt var jag designated driver och Golfens bagageutrymme fick åter igen stå till tjänst. Vi åkte sex st härifrån och hämtade upp ytterligare en kille efter vägen. På väg ner från killens hus blev vi omkörda av en Corvette. Manen i Corvetten är typ 50 plus och ville väl stila lite för lammkötten i min bil (alla under 35 iallafall, det måste väl räknas som lammkött? Allt är relativt)

Så Corvetteföraren brände en hel del gummi på väg ifrån huset. Efter allmänt tjat i baksätet (och bagageluckan för den delen!) var jag tvungen att testa Golfens förtjänster i gummibrännandets ädla konst. Allvarligt talat trodde jag inte att det skulle gå, har aldrig försökt mig på något liknande under mina 10 år som körkortsinnehavare.

Men konstigt nog gick det alldeles utmärkt. Allmänt jubel utbröt i baksätet (ja, de var packade, okej). Jublet kunde dock inte överskugga stanken av bränt gummi. Not nice. Men vad gör man inte för att kunna underhålla sina medmänniskor här i livet. Det borde finnas en medalj för sådana som jag. Eller nått.

När vi väl kommit fram insåg jag att det var mycket folk på stället. Väldigt mycket folk. Trängdes hit och dit en stund innan vi bestämde oss för att prova dansgolvet. Nu ska jag för sakens skull poängtera att dansgolvet på nämnda ställe är väldigt litet, max typ 20 kvadrat eller nått. Och vanliga, intelligenta (nåja normalt begåvade då) människor brukar inse att detta inte är något lämpligt ställe att bugga på. Men så finns det alltid några idioter som inte är rädda om sina revben.

Jag kan få fullkomligt psykbryt på att bli knuffad i ryggen 1000 gånger på två minuter av en medelålders, fet, fkamma-över-flinte-gubbe. Jag menar riktigt fult psykbryt. Sådär att man med gott samvete och en smula skadeglädje kan dra armbågen rakt i revbenen på nämnda gubbe. Förmodligen för att det gör mest ont där.

Men en riktigt enveten gubbe gav sig inte. (Förmodligen gjorde bilringarna att min välvässade armbåge inte tog tillräckligt). Efter 4:e dansen på raken med likaktigt fruntimmer fick jag resolut nog och försökte knuffa fram lite utrymme att andas på. Märkligt nog fick jag mycket surt stirrande ögon tillbaka. Ungefär som att de hade all rätt i världen att mangla ner 15-20 pers i sin vildsinta bugg. Har folk inget hyfs nu för tiden? Ska genast skapa en fond som ska stödja medelsålders som vill lära sig dans- vett och etikett. Borde ju vara en lysande affärsidé med tanke på att denna ohyra finns på varje dansställe.